Jag har valt allt att låsa bloggen för det känns ganska trist att blotta sig för ungf 100 läsare per dag och inte få ngn respons!
Visst jag skriver för mig själv och för att kuna blicka tebax men ändå, hade jag inte haft nga läsare hade jag självklart inte tyckt det var konstigt att inte ngn skrev. Men jag vet att NI är 100 st - varje dag!

Jaja får se om jag låser upp den sen.

Idag har älsklingen och jag varit nere och tagit sprutan, så fort vi gick in i korridoren började Olivia gråta - hon har inga bra minnen därifrån, bara läskiga. Hon är bra på att minnas!
Det såg hemskt ut när hon fick sprutan för hon drog ut kanylen!!! Alltså Olivia. Jag hann inte med hennes hand.
Men som tur var så skadade hon sig inte. Själv tyckte jag inte det gjorde ont men det spännde. Nu därimot tycker jag att min arm domnar bort ibland. Mycket läskigt!

Staffan är i Tyskland. Det tär på en faktist. Att han är iväg så mycket :(
Speciellt tycker jag det är jobbigt då Olivia faktist saknar honom. Hon säger ofta - Pappa komma!!!
Men då får jag säga att han jobbar och då säger hon Pappa komma snart. Mmm snart - en vecka!
Jag vet att jag inte ska klaga för det är ju 100 gånger värre för Staffan som måste åka ner så ofta och ligga ifrån sitt hem och familj. Men iochmed det är min blogg och mina tankar så skriver jag hur det är för mig!

Nu är det bara en vecka kvar tills jag ska köra och skriva upp.
Jag har varit så taggad så jag har blivit hjäntvättad. Just nu känner jag mig inte alls motiverad och då känns denna intensivutb ganska utkastad. Men visst jag ska kämpa. Jag ska ha mitt körkort - så är det bara!!!

Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och ta d lungt.

♥