Inatt trodde jag det var på g! På allvar!
Fick sammadragningar som värkte ut i ryggen..
Dom höll på  läääänge!
Jag brukatr inte väcka staffan för lite känning men igår gjorde jag...
Låg och fantiserade att "nu ska jag ringa och sms och säga att det börjat"
Jag tillomed tänkte att Nääää sluta nu, detta är juh jätte jobbigt!

Sen måste jag ha somnat?!?!

Vaknar o INGET har hänt och det känns inte så mycket!
Visst liiiite ont i magen har jag. Är typ spänd!
Men inget mer..

Kanske är det en start men hur många gånger ska man tro det??

Vi får se..lever på hoppet...!

Nu kommer Staffan hem efter att jobbat sin dag (han jobbar in sina fredagar)
Han har köpt med sig nybakta bullar! MUMS!